Superlåg frekvens

Frekvensband
ITU
1 (ELF) 2 (SLF) 3 (ULF) 4 (VLF)
5 (LF) 6 (MF) 7 (HF) 8 (VHF)
9 (UHF) 10 (SHF) 11 (EHF) 12 (THF)
EU  / NATO  / US ECM
A · B · C · D · E · F · G · H · I · J · K · L · M · N
IEEE
HF · VHF · UHF · I · G · P · L · S · C · X · Ku · K · Ka · Q · V · W · mm
Andra TV- och radioband
I · II · III · IV · V · VI
v • r

Superlåg frekvens (SLF; engelska: Super low frequency) är ITU-beteckningen[1] för radiofrekvenser (RF) i intervallet 30 Hz och 300 Hz, med motsvarande våglängder från 10 000 till 1 000 km.[2]

Källor

  1. ^ ”Rec. ITU-R V.431-7, Nomenclature of the frequency and wavelength bands used in telecommunications”. Rec. ITU-R V.431-7, Nomenclature of the frequency and wavelength bands used in telecommunications. ITU. Arkiverad från originalet den 31 October 2013. https://web.archive.org/web/20131031020427/http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/rec/v/R-REC-V.431-7-200005-I%21%21PDF-E.pdf. Läst 20 februari 2013.  Arkiverad 11 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131031020427/http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/rec/v/R-REC-V.431-7-200005-I!!PDF-E.pdf. Läst 26 juni 2017. 
  2. ^ Tomislav Stimac, "Definition of frequency bands (VLF, ELF... etc.)". IK1QFK Home Page (vlf.it). (engelska)

Externa länkar

  • NASA live streaming ELF → VLF Receiver (engelska)