Skelettsmärta

Skelettsmärta eller ostealgi (latin: ostealgia, osteodynia, dolores osteocopi[1]) , är smärta från skelettet. Det uppkommer till följd av ett flertal olika sjukdomar eller tillstånd.[2] Skelettsmärta tillhör en grupp av djup, somatisk smärta som vanligen upplevs som molande värk som är svår att lokalisera. Detta i motsats till smärta som utlöses av smärtreceptorer i exempelvis huden. Det kan ha flera möjliga orsaker, allt från stressfraktur till skelettcancer[3][4] eller D-vitaminbrist.

Det har länge varit känt att skelettet har sensoriska nervceller. Dessas anatomi har emellertid varit ofullständigt förstådd, eftersom skelett och nervvävnad har så olikartade egenskaper.[5] Mer nyligen har det börjat stå klart vilket slags nerver som finns i skelett.[6][7] Benhinnan är mycket smärtkänslig, och en vanlig orsak till smärta vid tillstånd som fraktur, artros, med mera. Dock är det nervceller i bindvävshinnan i den inre delen av benet (endosteum) och Haverska kanalen som orsakar skelettsmärta vid vissa sjukdomar som benvävsuppmjukning, benvävsdöd, och andra bensjukdomar.[8] Med andra ord finns flera typer av skelettsmärta, med flera möjliga källor och ursprung.

Källor

  1. ^ https://runeberg.org/medterm/0413.html
  2. ^ Luger, N. Mach, D. Sevcik, M. Mantyh, P. (2005). Bone cancer pain: From mechanism to model to therapy. Journal of Pain and Symptom Management. 29(5): 32-46.
  3. ^ Zwas, T. Elkanovitch, R. George, F. (1987). Interpretation and Classification of Bone Scintigraphic Findings in Stress Fractures. Journal of Nuclear Medicine. 28: 452-457.
  4. ^ Mantyh, P. Clohisy, D. Koltzenburg, M. Hunt, S. (2002). Molecular Mechanism of Cancer Pain. Nature Reviews: Cancer. 2: 201-209.
  5. ^ McCredie J (2007). Nerves in bone: the silent partners. Skeletal Radiology. 36: 473–475.
  6. ^ Mach, D. Rogers, S. Sabino, M. Luger, N. Schwei, M. Pomonis, J. Keyser, C. Clohisy, D. Adams, D. O’leary, P. Mantyh, P. (2002). Origins of skeletal pain: Sensory and sympathetic innervation of the mouse femur. Neuroscience. 113(1):155-166.
  7. ^ Falk S, Uldall M, Heegaard AM. (2012). The role of purinergic receptors in cancer-induced bone pain. J Osteoporos. 2012;2012:758181. doi: 10.1155/2012/758181
  8. ^ ”Bone Pain Causes, Symptoms, and Treatment”. Arkiverad från originalet den 1 april 2018. https://web.archive.org/web/20180401094639/https://www.bonepains.org/. Läst 15 december 2014. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bone pain, 13 juli 2014.
v  r
Smärta
Varaktighet
Långvarig smärta
Exempelvis fantomsmärta
Akut smärta
Ex. akut fraktur-smärta
Rörelserelaterad eller ej
Rörelserelaterad
Ex. akut fraktursmärta och vissa skelett-metastaser
Ej rörelserelaterad
Ex. viss buksmärta
Mekanism (en eller flera)
Nociceptiv
Somatisk eller visceral smärta?
Neuropatisk
Central eller perifer nervsmärta?
Nociplastisk
Ex. fibromyalgi
Psykogen
Förekommer vid primära psykiatriska sjukdomar
Idiopatisk
Den bakomliggande mekanismen är inte känd
Cancersjukdom eller ej
Cancer
Ex. vissa skelettmetastaser
Behandlad för cancer
Ex. nervsmärta efter cytostatiksbehandling
Ej cancer
Många olika smärttillstånd
Organsystem
Huvud och hals
Ex. Halsont · Huvudvärk · Käkleds-besvär · Migrän · Munsmärta · Sväljningssmärta · Tandvärk TMD · Tungsmärta · Öronsmärta
Rygg inklusive halsrygg
Thorax
Ex. Angina pectoris · Andningssmärta · Bröstsmärta Central bröstsmärta · Smärta i bröstvävnaden · Kardialgi · Kärlkramp · Pleurodyni
Buk och gastrointestinala sytemet
Ex. Buksmärta · Magsmärta · Tarmvred · Proktalgi
Bäcken och underliv
Övrigt
Annat smärtrelaterat
Anamnes och status
Lidande · VAS · QST
Behandlingsrelaterat