Richard Dahl
Richard Dahl | |
![]() | |
Född | 5 augusti 1933[1] Landskrona[1], Sverige |
---|---|
Död | 8 augusti 2007 (74 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Journalist[1], friidrottare[1] |
Utmärkelser | |
Svenska Dagbladets guldmedalj (1958)[1] | |
Redigera Wikidata |
Richard Dahl | ||
Friidrott, herrar | ||
EM | ||
---|---|---|
Guld | Stockholm 1958 | Höjdhopp |
Svenska mästerskap | ||
Silver | 1957 | Höjdhopp |
Silver | 1958 | Höjdhopp |
Brons | 1960 | Höjdhopp |
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Rickard_Dahl_1958.jpg/260px-Rickard_Dahl_1958.jpg)
Richard Dahl, född 5 augusti 1933 i Landskrona, död 8 augusti 2007, var en svensk höjdhoppare som vann EM-guld 1958,[2] och tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj samma år. Han utsågs 1959 till Stor grabb nummer 200 i friidrott.
Dahl hade före EM 1958 i Stockholm 2,08 m som sitt personbästa och det var därför en stor sensation när han i EM-finalen vann guldet samt slog sitt personliga rekord två gånger (2,10 och 2,12) samtidigt som han höjde det svenska rekordet i höjdhopp till 2,12 meter. Dahl tävlade under karriären för IF Kronan, SoIK Hellas och Södertälje IF.
Efter sin höjdhopparkarriär arbetade Dahl som journalist. Han var först som sportchef på Länstidningen i Södertälje[3] och hade sedan, fram till sin pensionering, samma post på Nordvästra Skånes Tidningar i Ängelholm.
Richard Dahl fick en minnessten år 2013 på Landskronas Walk of Fame, som då invigdes av Sveriges kung Carl XVI Gustaf.
Referenser
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Swedish Athletic Page
- Stora Grabbar
- In Memorian: Richard Dahl
Noter
Företrädare: Dan Waern | Svenska Dagbladets guldmedalj Richard Dahl 1958 | Efterträdare: Agne Simonsson |
Företrädare: 2,03–2,11 Bengt Nilsson (1954–1958) | Svensk rekordhållare i höjdhopp för herrar 2,12 Richard Dahl (1958–1960) | Efterträdare: 2,13–2,16 Stig Pettersson (1960–1968) |
- 1934:
Kalevi Kotkas
- 1938:
Kurt Lundqvist
- 1946:
Anton Bolinder
- 1950:
Alan Paterson
- 1954:
Bengt Nilsson
- 1958:
Richard Dahl
- 1962:
Valerij Brumel
- 1966:
Jacques Madubost
- 1969:
Valentin Gavrilov
- 1971:
Kȩstutis Šepka
- 1974:
Jesper Tørring
- 1978:
Vladimir Jasjtjenko
- 1982:
Dietmar Mögenburg
- 1986:
Igor Paklin
- 1990:
Dragutin Topić
- 1994:
Steinar Hoen
- 1998:
Artur Partyka
- 2002:
Jaroslav Rybakov
- 2006:
Andrej Silnov
- 2010:
Aleksandr Sjustov
- 2012:
Robert Grabarz
- 2014:
Bohdan Bondarenko
- 2016:
Gianmarco Tamberi
- 2018:
Mateusz Przybylko
- 2022:
Gianmarco Tamberi
- 2024:
Gianmarco Tamberi