Peter Schantz

Peter Schantz
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (70 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidKarolinska Institutet
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för den 1500 km långa skidfärden längs den svenska fjällkedjan för forskningsexpedition TranTre år 1978.
Lingloppet skapades 1988 vid GIH:s 175-årsjubileum. Sträckningen är från Lings friluftsgrav vid norra Haga-Brunnsviken, genom Hagaparken till Sergels torg (där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet låg åren 1813-1944) och vidare upp till Stadionhöjden där GIH ligger idag.
Skulpturen "Korssittande flicka", av Peter Linde, vid den plats på nuvarande Sergels torg i Stockholm där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH) låg åren 1813-1944.

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk professor och forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi

Schantz avlade examen som gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977. Han disputerade 1986 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling[1] Plasticity of human skeletal muscle som studerar anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. I syfte att belysa om snabba muskelfibertyper kan transformeras till långsamma studerades bland annat effekter av 1 500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan i fjällmarschen TranTre 1978.[2][3]

År 2008 blev Schantz utnämnd till professor med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet i Östersund. År 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.[4]

Under 1990-talet började Schantz utveckla en flervetenskaplig forskningsinriktning om rörelse, hälsa och miljö, där man bland annat behandlade värden och samhällsprocesser knutna till landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte. Det speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002),[5] The European City and Green Space (2006),[6] Friluftshistoria (2008)[7] och Forests, Trees and Human Health(2011)[8][9], och Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities (2021)[10].

2002 förslog han en komplettering av gymnasiarken Per Henrik Lings dogm från 1800-talet om att “människans rörelser skall baseras på människoorganismens lagar” med tillägget: “och utföras under betingelser som harmonierar med ekosystemen och en hållbar utveckling”.[11]

2003–2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004)[12] som fokuserade på Sverige men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.

Schantz har bedrivit flervetenskapliga studier av arbetspendling genom gång och cykling. De beskrivs i två rapporter utgivna av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[13] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[14][15]. Denna forskning har lett till folkhälsorekommendationen 6000 transportsteg fem dagar i veckan under hela året för att nå optimala hälsoeffekter. [16] Med en målsättning att förstå hur miljövariabler påverkar vårt välbefinnande när vid går eller cyklar längs en färdväg har han utvecklat färdvägsmiljöskalan ACRES [17], och myntat begreppet "miljömässigt ovälbefinnande" som kontrast till "miljömässigt välbefinnande".[18], [19]

Han ingick 2009–2013 i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap (WHO HEAT for cycling and walking) för att värdera effekter cykling och gång.[20][21]

Schantz har även publicerat kultur- och vetenskapshistoriska samt populärvetenskapliga texter, debattartiklar och understreckare i Svenska Dagbladet[22] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).[23] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [24] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [25]. Schantz var även en av initiativtagarna till bildandet av Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm.[26]

Familj

Peter Schantz är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson.

Utmärkelser

  • 2016 – Mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris, 2016
  • 2018 – Utsedd till Årets Cykelhjälte, 2018 (Hövding)
  • 2020 – Mottagare av Stiftelsen Norrskatans miljöpris, 2020

Bibliografi (urval)

  • 1980 – Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Stockholm: Trygg-Hansa. Libris 579143. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-480 
  • 2002 – Holm Lennart, Schantz Peter, red. Nationalstadsparken: ett experiment i hållbar utveckling : studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. T / Formas, 1650-9846 ; 2002:3. Stockholm: Formas. Libris 8814659. ISBN 9154058929. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4426 
  • 2012 – Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Publikation / Trafikverket ; 2012:097. Borlänge: Trafikverket. Libris 13525160. ISBN 978-91-7467-360-9 
  • 2014 – Om människan i rörelse och i vila: essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions. Libris 17389843. ISBN 978-91-637-7333-4. https://www.researchgate.net/publication/356998570_Om_manniskan_i_rorelse_och_i_vila_Essaer 

Referenser

  1. ^ Schantz, Peter (1986) (på engelska). Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 558. Oxford: Blackwell Scientific Publications. Libris 7672924. ISBN 9179001254. https://www.researchgate.net/publication/20204986_Plasticity_of_human_skeletal_muscle_with_special_reference_to_effects_of_physical_training_in_enzyme_levels_of_the_NADH_shuttles_and_phenotype_expression_of_slow_and_fast_myofibrillar_proteins 
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Peter Schantz vid GIH
  5. ^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  6. ^ . The European City and Green Space (2006)
  7. ^ Friluftshistoria 2008
  8. ^ Forests, Trees and Human Health 2011
  9. ^ ”The Research Project on Green Environments”. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204233026/https://www.gih.se/ge. Läst 4 mars 2019. 
  10. ^ Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities.
  11. ^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
  12. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  13. ^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
  14. ^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
  15. ^ ”The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603041152/http://www.gih.se/pacs. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ Perspectives on exercise intensity, volume, step characteristics, and health outcomes in walking for transport.
  17. ^ [2]
  18. ^ Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
  19. ^ Andersson, D., Wahlgren, L., Olsson, K.S.E. & Schantz, P. 2023. Pedestrians’ perceptions of motorized traffic variables in relation to appraisals of urban route environments. Int. J. Environ. Res. Public Health 20(4), 3743
  20. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  23. ^ Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions
  24. ^ Skulpturerna
  25. ^ Lingloppet - en bildande löptävling
  26. ^ Murray, R. 2021. Why Cities Need Large Parks. In: Why Cities Need Large Parks – Large Parks in Large Cities, (ed. R. Murray), London: Routledge/Stockholm: Medströms.

Externa länkar

  • Vetenskapsradion Forskarliv med Peter Schantz.
  • Open lecture: Physical Activity, Public Health and the Energy Crises
  • Peter Schantz publikationer på ResearchGate.
  • Peter Schantz publikationer på Google Scholar.
  • Peter Schantz publikationer på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
  • Peter Schantz i Libris
v  r
Mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
Oscar Almgren · Per Wästberg · Béatrice Glase · Göran Söderström · Helena Friman och Andrea Hermelin · Jan Åman · Carl Magnus Rosell · Henrik Waldenström · Christina Lillieborg · Marianne Råberg
2010-talet
Eva Eriksson · Bo Larsson · Ann Katrin Pihl Atmer · Elisabeth Lilja · Lars Epstein · Bengt O.H. Johansson · Peter Schantz · Elisabet Andersson · Fredrik von Feilitzen · Rebecka Tarschys
Portal:Stockholm
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 23693224LCCN: n88132615ISNI: 0000 0000 3065 0347ORCID: 0000-0003-3547-425XGND: 104722545XLibris XL: 0xbdg0jj34prpm1 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 154168718BIBSYS: 90310849