Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1941 (enligt beslut den 21 mars 1940) inkorporerades Norra Åsums landskommun (och det därinom belägna Vilans municipalsamhälle) med 4 894 invånare[1] och omfattande en areal av 46,11 km², varav 37,85 km² land. Samtidigt införlivades i avseende på fastighetsredovisningen Norra Åsums socken i staden. Ett undantag i avseende på fastighetsredovisningen var de till fastigheter i Norra Åsums socken hörande delarna av kronoparkenSönnarslövs kungsora som tillhörde Östra Sönnarslövs landskommun och församling men inte Östra Sönnarslövs jordregistersocken skulle från 1 januari 1941 överföras till Östra Sönnarslövs socken i avseende på fastighetsredovisningen. Norra Åsums församling införlivades inte i Kristianstads församling utan kvarstod fortsatt som en egen, separat församling.[2]
1 januari 1967 inkorporerade Kristianstads stad landskommunerna Araslöv, Nosaby, Träne och Vä.
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1077[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär den också omfattar Norra Åsums socken.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs monogram i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen registrerades stadsvapnet för den nya kommunen 1975.
Geografi
Kristianstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 67,16 km², varav 55,13 km² land.[8]
^a Tätorten Öllsjö var delad mellan Vä landskommun (198 inv.) och Kristianstads stad (81 inv.)
Noter
^(PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Läst 30 oktober 2015
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 40. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kristianstads stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 11-12. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.