| Kolit |
| Latin: colitis |
 |
| Klassifikation och externa resurser |
|---|
| ICD-10 | K50 - K52 |
|---|
| ICD-9 | 556.9 |
|---|
| OMIM | 191390 |
|---|
| DiseasesDB | 31340 |
|---|
| Medlineplus | 001125 |
|---|
| eMedicine | ped/435 |
|---|
Kolit betyder inflammation i tjocktarmen. Ett vanligt symtom av inflammation i tjocktarmen är diarré.
Typer
Det finns olika typer av kolit. Koliter kan kategoriseras efter vilken orsak de har.
Autoimmun
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – innefattar två tillstånd: ulcerös kolit och Crohns sjukdom.[1]
- Ulcerös kolit (UC) – utbreder sig endast i rektum och tjocktarmen.[1] Inflammationens djup i tarmväggen går endast till mukosan och submukosan.[1]
- Crohns sjukdom (CD) – kan engagera vilken del som helst i mag- och tarmkanalen.[1] Inflammationens djup är vanligen genom samtliga tarmväggens lager.[1]
Okänd
- Mikroskopisk kolit – ger oblodig, vattnig diarré och dess orsak är okänd.[1][2] Förekommer framför allt i följande två tillstånd: kollagen kolit och lymfocytär kolit.[1][2]
- Kollagen kolit – kollagenskiktet är större än normalt.[2] Denna barriär försämrar absorptionen av vatten och elektrolyter, vilket orsakar diarré. Sjukdomen drabbar oftast kvinnor.[2]
- Lymfocytär kolit – en ökad mängd lymfocyter i epitelet finns och en måttlig kronisk inflammation i lamina propria.[2] Uppkomsten av sjukdomen är okänd.[2] Behandlingen riktar sig mot symtomen.[2] Kirurgisk behandling förekommer.[2]
Infektion
Vaskulär
Behandlingsorsakad
Referenser
- ^ [a b c d e f g h] Kumar, Vinay; Abbas, Abul; Aster, Jon (2015). ”Chapter 17: The Gastrointestinal Tract”. Robbins & Cotran Pathologic Basis of Disease (9th). sid. 785–802. ISBN 978-0-8089-2450-0. Läst 13 januari 2019
- ^ [a b c d e f g h] Tysk, Curt (24 augusti 2018). ”Mikroskopisk kolit”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1950. Läst 13 januari 2019.
- ^ Tysk, Curt (24 augusti 2018). ”Ischemisk kolit”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3411. Läst 13 januari 2019.
