Fornspanska

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Fornspanska
Talas i	Spanien
Region	Iberiska halvön
Status	talades mellan 900-talet – 1400-talet; lever kvar som liturgiskt språk med moderniserat uttal.
Språkfamilj	Indoeuropeiska Italiska Romanska Iberomanska Fornspanska
Skriftsystem	Latinska alfabetet
Språkkoder
ISO 639‐3	osp

Fornspanska (romance på spanska) var ett språk som utvecklades från vulgärlatinet och senare blev den modernare spanskan.^[1] Man har hittat anteckningar i bibeltexter där munkar översatt vissa ord från latin till fornspanska för att förstå texten. Dessa kallas "Las Glosas Emilianenses". Det var en munk från Rioja som på 900-talet i San Millán de Cogolla skrev dessa ord i marginalen.

Fornspanskt uttal

ss (mellan vokaler) uttalades som tonlöst s /s/:

s uttalades tonande /z/:

ch uttalades /^c/

c + i, e eller ç uttalades /^s/ [ts]

g + i, e eller j uttalades som ett tonande che-ljud

x uttalades som ett tonlöst che-ljud

Grammatik

Det fanns inga kasus i fornspanskan.

Fonologiska förändringar

Det klassiska latinets öppna och tryckstarka [e] och [o] övergick till diftong i fornspanskan: [ie] respektive [ue]. terra blev tierra, för jord.

Latinets pl och cl blev det muljerande ll. pluvia blev lluvia, för regn.

Tonlösa klusiler (p, t, c) mellan vokaler blev tonande (b, d, g).

Referenser