Christoffer Taxell

Christoffer Taxell
Christoffer Taxell, 17 juli 2012.
Född14 februari 1948[1] (76 år)
Åbo
Medborgare iFinland
SysselsättningPolitiker[2]
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands justitieminister (–1987)
Finlands undervisningsminister (1987–1990)
Politiskt parti
Svenska folkpartiet i Finland
FöräldrarLars Erik Taxell
Utmärkelser
Kommendör av Akademiska palmen (1988)[3]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1988)[4]
Militärens förtjänstmedalj (2002)[5]
Storkorset av Finlands Lejons orden (2009)[6]
Storofficer av Fenixorden[7]
Fångvårdens förtjänstkors[7]
Redigera Wikidata

Lars Evald Christoffer Taxell, född 14 februari 1948 i Åbo, är en finlandssvensk politiker, företagsledare och före detta kansler för Åbo Akademi.

Taxell inledde sin nationella politiska karriär som förbundsordförande för Svensk Ungdom 1970–1972. Han blev invald i Finlands riksdag som en av de yngsta ledamöterna någonsin 1975. Taxell kom att kampera ihop med SFP:s dåvarande partiordförande Pär Stenbäck, som han också efterträdde som partiordförande 1985. Taxell var justitieminister 1979–1987. Han kom att ingå i totalt tre regeringar, Regeringen Koivisto II, Regeringen Sorsa III samt Regeringen Sorsa IV. I Regeringen Holkeri var han undervisningsminister 1987–1990. Taxell lämnade uppdraget som partiordförande 1990 och riksdagen därpå följande år.[8]

I april 2008 kom Taxell att få ansvaret för en kommitté, tillsatt för att se över och förnya Finlands grundlag.[9][10] Han har nämnts som en potentiell presidentkandidat för bland annat Centern i Finland och Svenska folkpartiet i Presidentvalet i Finland 2012, men blev inte nominerad som kandidat för något av partierna.[11][12]

Taxell invaldes 2006 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Taxell är son till SFP:s tidigare partiordförande Lars Erik Taxell. Han är gift och har två döttrar.

Karriär inom närings- och kulturliv

Åren 1990–2002 var Taxell verksam som Parteks vd och åren 2005–2006 som ordförande för Finlands näringsliv. Taxell har också fungerat som Finnairs styrelseordförande liksom styrelseledamot för Näringslivets delegation, Boliden Borgsöe, Sampo, Luvata International[13] samt Nordkalk[14]. År 2009 utsågs Taxell av kvällstidningen Iltalehti till Finlands näringsliv mest inflytelserika beslutsfattare efter Björn Wahlroos och Antti Herlin.[15]

Utanför företagsvärlden har Taxell fungerat som kansler för Åbo Akademi. Därtill har han varit ordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, Föreningen Konstsamfundet rf och Yliopistoalianssi samt lett stiftelsen Turku 2011, ett administrativt organ för den europeiska kulturhuvudstaden.

Under våren 2012 figurerade Taxells namn i pressen i samband med flera bostadsarrangemang i så kallad "bäste broder"-anda. Taxell var närvarande vid behandling av bostadsarrangemang för Finnairs Mika Vehviläinen, försvarsminister Stefan Wallin och Veritas Kjell Sundström.[16][17][18][19]

Taxellska paradoxen

I finlandssvensk språkpolitisk diskurs tillskrivs Christoffer Taxell ofta ett centralt begrepp om tvåspråkiga tjänsters och institutioners långsiktiga livskraft, ofta benämnt "den taxellska paradoxen". Begreppet hävdar att enspråkiga (svenska) lösningar bäst tryggar tvåspråkigheten, medan tvåspråkiga lösningar leder till enspråkighet. Tankegången bygger på iakttagelsen att det svenska språkets ställning i miljöer som skolor blir underställt majoritetsspråket finska av praktiska och sociala skäl, trots de positiva egenskaper som förknippas med ömsesidig språkinlärning. [20][21]

Ursprunget till begreppet sägs vara ett invigningstal för Sydösterbottens yrkesskola från 1985. Taxell själv anser inte att begreppet varken beskrivas som paradox eller tillskrivas honom, utan syftar till upprepade erfarenheter under Finlands självständighetsperiod.[20][22]

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Referenser

  1. ^ Christoffer Taxell, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 276, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, amopafinlande.files.wordpress.com , läst: 22 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1988, s. 20 .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.ts.fi , läst: 5 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, ritarikunnat.fi , läst: 5 september 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Kuka kukin on 2015, Otava, 2014, s. 914, ISBN 978-951-1-28228-0.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Christoffer Taxell” (på fi-FI). www.eduskunta.fi. https://www.eduskunta.fi:443/FI/kansanedustajat/Sivut/276.aspx. Läst 5 april 2021. 
  9. ^ ”Taxell perustuslakikomitean johtoon” (på finska). ts.fi. 30 oktober 2008. https://www.ts.fi/uutiset/kotimaa/1074315612/Taxell+perustuslakikomitean+johtoon. Läst 5 april 2021. 
  10. ^ ”Taxell försvarar grundlagsreformen”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-460092. Läst 5 april 2021. 
  11. ^ ”Taxell föreslås som presidentkandidat”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-350563. Läst 5 april 2021. 
  12. ^ admin. ”I sommarhettan startar maratonloppet inför presidentvalet 2012”. www.nyan.ax. https://www.nyan.ax/ledare/i-sommarhettan-startar-maratonloppet-infor-presidentvalet-2012/. Läst 5 april 2021. 
  13. ^ ”Board of Directors | Luvata”. web.archive.org. Luvata. 14 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071014024748/http://www.luvata.com/About-Luvata/Board-of-Directors/. Läst 5 april 2021. 
  14. ^ ”Hallitus”. web.archive.org. Nordkalk. 27 september 2007. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927141516/http://www.nordkalk.com/default.asp?viewID=362. Läst 5 april 2021. 
  15. ^ Keskinen, Juha (14 december 2009). ”Heillä on valtaa”. Iltalehti (Iltalehti): sid. 6. 
  16. ^ ”Missä hyvien veljien asuntokauppa siellä Toffe — Markku Huusko”. web.archive.org. 7 april 2012. Arkiverad från originalet den 7 april 2012. https://web.archive.org/web/20120407044244/http://markkuhuusko.puheenvuoro.uusisuomi.fi/102278-miss%C3%A4-hyvien-veljien-asuntokauppa-siell%C3%A4-toffe. Läst 5 april 2021. 
  17. ^ ”Viikon Valopää: Christoffer Taxell – Suomenkuvalehti.fi”. web.archive.org. 9 juni 2012. Arkiverad från originalet den 9 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120609131930/http://suomenkuvalehti.fi/blogit/polkomfi/viikon-valopaa-christoffer-taxell. Läst 5 april 2021. 
  18. ^ ”Alivuokralainen arvoasunnossa” (på finska). Helsingin Sanomat. 11 april 2012. https://www.hs.fi/talous/art-2000004867382.html. Läst 5 april 2021. 
  19. ^ ”Taxell: Jag är häpen över uppståndelsen” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2012/04/11/taxell-jag-ar-hapen-over-uppstandelsen-0. Läst 5 april 2021. 
  20. ^ [a b] Valkonen, Eero (2020). En- eller tvåspråkiga lösningar? : diskursanalys om användning av begreppet ”den taxellska paradoxen” i Vasabladets debattinlägg 2013–2018. sid. 6-10. https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/71802. Läst 5 april 2021. 
  21. ^ ”Taxell om sin paradox” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2013/05/16/taxell-om-sin-paradox. Läst 5 april 2021. 
  22. ^ ”"De som talar för tvåspråkiga lösningar är människor för vilka språket inte är ett problem" - Taxell står fast vid sin över trettioåriga paradox” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/01/02/de-som-talar-for-tvasprakiga-losningar-ar-manniskor-for-vilka-spraket-inte-ar-ett. Läst 5 april 2021. 

Vidare läsning

  • Janne Salonen (8 november 1990). ”Taxell bygger Partek”. Affärsmagasinet Forum (1990-17): s. 06-07. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/taxell-bygger-partek/. 
  • Janne Salonen (25 augusti 1994). ”Quo vadis Partek?”. Affärsmagasinet Forum (1994-10): s. 12. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/quo-vadis-partek/. 

Externa länkar

v  r
Svenska folkpartiet
Ledarskap
Partiordförande
Lille  · von Rettig  · von Born  · Törngren  · L.E. Taxell  · Jansson  · Gestrin  · Tallgren  · Stenbäck  · Chr. Taxell  · Norrback  · Enestam  · Wallin  · Haglund  · Henriksson  · Adlercreutz
Partisekreterare
Lilius  · Olander  · Bergman  · Stenlund  · Heinström  · Sundström  · Achrén  · Johansson  · Guseff
Gruppledare i riksdagen
Adlercreutz  · Andersson
Ordförandeval

Statsministrar
Regeringsmedverkan
Svinhufvud I 1917-1918  · Paasikivi I 1918  · Ingman I 1919  · K. Castrén 1919  · Erich 1920-1921  · Ingman II 1924-1925  · Svinhufvud II 1930-1931  · Sunila II 1931-1932  · Kivimäki 1932-1936  · Ryti I & II 1939-1940  · Rangell 1941-1943  · 1linkomies 1943-1944  · Hackzell 1944  · U. Castrén 1944  · Paasikivi II 1944-1946  · Pekkala 1946-1948  · Kekkonen I, II, III & IV 1950-1953  · Tuomioja 1953-1954 Törngren 1954  · Fagerholm II 1956-1957  · Sukselainen I 1957  · Fagerholm III 1958-1959  · Sukselainen II 1959-1961  · Karjalainen I 1962-1963  · Virolainen 1964-1966  · Paaso I 1966-1968  · Koivisto I 1968-1970  · Karjalainen II 1970-1971  · Sorsa I 1972-1975  · Miettunen II & III 1975-1977  · Sorsa II 1977-1979  · Koivisto II 1979-1982  · Sorsa III & IV 1982-1987  · Holkeri 1987-1991  · Aho 1991-1995  · Miettunen I & II 1995-2003  · Jäätteenmäki 2003  · Vanhanen I & II 2003-2010  · Kiviniemi 2010-2011  · Katainen 2011-2014  · Stubb 2014-2015  · Rinne 2019  · Marin 2019-2023  · Orpo 2023-
Presidentkandidater
1919: Mannerheim*  · 1925: Söderholm  · 1931, 1937: ***  · 1950: Paasikivi*  · 1956: Törngren  · 1962, 1968: ***  · 1978: Kekkonen**  · 1982: Jansson  · 1988: ***  · 1994, 2000: Rehn  · 2006: Lax  · 2012: Biaudet  · 2018: Torvalds  · 2024: ***
* Svenska folkpartiet ställde sig bakom en formellt partilös kandidat
** Svenska folkpartiet ställde sig bakom ett annat partis kandidat
*** Svenska folkpartiet nominerade ingen egen kandidat (1931, 1937, 1962 och 1968 ställde partiet ändå upp i valet och elektorer valdes, vilkas röster splittrades på olika kandidater)
Regionala kretsar
Associerade organisationer
Relaterade ämnen
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 4012152988206912790006LCCN: nb2018011436GND: 170601919