Brunkebergs hotell
- Se även: Televerkets hus, Jakobsbergsgatan
Brunkebergs hotell, senare benämnd Telegrafstyrelsens hus eller Televerkets hus, var en byggnad på Brunkebergstorg 11-13 i kvarteret Fyrmörsaren på Norrmalm i centrala Stockholm.
Historia
Brunkebergs hotell ritades av arkitekten Per Axel Nyström och uppfördes 1837–1841[1] av byggmästaren Jonas Jonsson på uppdrag av friherre Johan Nordenfalk.[2] Det byggdes om i slutet av 1920-talet för att hysa Kungl. Telegrafstyrelsen (en myndighet med ansvar för telekommunikationen i Sverige). 1969 revs slutligen huset under Norrmalmsregleringen, då stora delar av Klarakvarteren på nedre Norrmalm revs för att ge plats åt det moderna Stockholms city.
Byggnaden bestod ursprungligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, och den kallades av August Blanche för ”en begravningsplats för penningen.” Bland de som bott i huset märks Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, konstnären Jenny Nyström och Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers förlag.
Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskoleföreningen hyrde från 1909 till 1928 lokaler i Brunkebergs hotell åt Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm studentkår. Båda organisationerna hade grundats 1909. Högskolan och dess studentkår inrättade sig på våning två och halva våning tre i hotellet.
Beroende på ett ökande antal studenter, visade sig lokalerna i byggnaden efter cirka 10 år för små och Handelshögskoleföreningens medlemmar började planera för att flytta verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler. 1926 kunde högskolan och dess studentkår flytta till sin nuvarande adress, en nyuppförd byggnad på Sveavägen 65 i Stockholm.
Kungl. Telegrafstyrelsen
Senare togs Brunkebergs hotell över av Kungl. Telegrafstyrelsen. I samband med myndighetens inflyttning i huset 1924[3] byggdes det om till förvaltningsbyggnad[4]. Ansvarig för ombyggnad var arkitekten Nils G:son Friberg tillsammans med Figge Wetterqvist.[5] En våning lades till, samtidigt som fasaden förenklades och putsades i mörkare terrasitputs, med ljusare fält på gavlar och runt fönstren. Tillsammans med den kraftigare taklisten, vilken kröntes av en balustrad, lånade den sitt formspråk från svenska 1600-talspalats och Stockholms slott. Två gripar i kopparplåt med långa spjut i klorna blickade ut över Brunkebergs torg från taket.
Norrmalmsregleringen och Riksbankshuset
Byggnaden revs 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, och gav plats för dagens Riksbankshus 1976. Interiören från Televerkets styrelserum i Brunkebergs hotell återuppbyggdes på det numera nedlagda Telemuseum.
Kända hyresgäster
Personer
- Lars Johan Hierta, till 1849 och från cirka 1859[6]
- Maria Röhl, till 1875
- Jenny Nyström, 1880-tal[7]
- Edvard Bergh
- August Jernberg
- Albert Bonnier
- Filip Lundström
- Fredrique Hammarstedt 1855–1881
Verksamheter
- Svenska Slöjdföreningen
- Stockholmsutställningen 1851, 16 juni–18 juli 1851
- Militärsällskapet, till 1877[8]
- Palmgrenska samskolan, cirka 1876–1882[9]
- Handelshögskolan i Stockholm, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
- Handelshögskolans i Stockholm studentkår, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
- Kungl. Telegrafverket (ändrade namn till Telegrafverket 1946 och till Televerket 1953), 1924–1969
- Figaro (tidning)
- Hammarstedtska flickpensionen
Bildgalleri
-
Arkitekt Per Axel Nyström d.ä.s ritning från 1840-talet -
![Brunkebergs hotell 1858[10]](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/Brunkebergs_hotell.jpg/150px-Brunkebergs_hotell.jpg)
Brunkebergs hotell 1858[10] -
Stortorgsbrunnen framför Brunkebergs hotell 1910 -
Ernst Walb undervisar studenter vid Handelshögskolan i Stockholm i Brunkebergs hotell 1911 -
Brunkebergshotell 1921 -
Odeon och Brunkebergs hotell -
Rivning av Odeon bredvid Brunkebergs hotell -
Televerkets hus till vänster och dess Telefontorn till höger -
Televerkets hus 1953 -
Klaratunneln färdigställd 1967, Televerkets hus ännu inte rivet -
Televerkets hus kort innan rivningen 1969
![Brunkebergs hotell 1858[10]](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7e/Brunkebergs_hotell.jpg/150px-Brunkebergs_hotell.jpg)
Se även
Referenser
Noter
- ^ Obekräftad uppgift från artikeln Per Axel Nyström
- ^ http://brukskultur.atvidaberg.se/brukshistoria/baronen/hogkonjunktur/jjbygg/jjbygg.htm[död länk]
- ^ http://www.stsf.org/arkiv/Ph/Ph_1998_Telehistorisk_vandring_i_Stockholm.pdf
- ^ http://www.redcan.org/projektarbetet.doc[död länk]
- ^ af Petersens, Lennart; Bedoire, Fredric (1985). Från Klara till City: Stockholms innerstad i förvandling. Monografier utgivna av Stockholms stad (1. uppl.). Stockholm: Liber Förlag. Libris 7268775. ISBN 91-38-90337-7. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/4153
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813202743/http://www.angelfire.com/sd2/sodermalm/barnangen/sepasoderbarnang.html. Läst 24 augusti 2009.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090209015832/http://www.jennynystrom.se/jenny.html. Läst 24 augusti 2009.
- ^ http://www.militarsallskapet.se/index.php?id=4
- ^ Palmgren, Karl Edvard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
- ^ Stockholm i dess förnämsta byggnader m. m.. [Stockholm]. 1858. Libris 3082051. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2&action=visaPost&countPlace=1&mediaId=9773. Läst 24 augusti 2009 Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Tryckta källor
- Theorell, Johan Peter (1831). Prospectus för actie-teckning till en hotel-byggnad vid Brunkebergs-torg.. Stockholm. Libris 3121850
- Erik Hofrén (1961). ”Axel Nyström och Brunkebergs hotell”. Samfundet S:t Eriks årsbok. Samfundet S:t Erik. http://www.samfundetsterik.se/arsbocker/arsboksregister/arsbok-1960-1969.php. Läst 24 augusti 2009 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
Webbkällor
- Hellboms weblog
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Brunkebergs hotell.Bilder & media
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
